190130 Onsdag Castro Verde

Åh nej, nu har kökskranen slutat att fungera; precis som förra året! Inget vatten kommer när vi öppnar kranen. Den fungerar bara om vi också har lite vattentryck på i badrumskranen. Vi får alltså använda den lösningen, tills detta har lagats.

Lilla Isabella kommer och säger farväl. Carlas syster; tillika Isabellas mamma, hämtar henne idag och så flyger de tillbaka till Angola. Isabelle har varit här en hel månad, men nu börjar hennes sommarlov vara slut och skolan kallar. Vi kramas och säger ”hej då, vi ses igen nästa år”!

Rob och Toss åker till Beja idag för att handla. De knackar på och frågar om vi behöver något inhandlat; vi tackar för frågan, men känner oss kompletta.

Sedan knackar det på dörren igen och nu är det Jacob, som kommer med Errols brödkant. Den levereras 2 gånger/vecka, när Jacob varit och handlat. Det är en viktig rutin, för båda två, troligen!

Mittemot oss bor det sedan några dagar, ett svenskt par från Trollhättan; Arne och Agneta. Vi pratas vid lite grann varje dag. Björn har beklagat sig över att vi inte kan använda vår Homer-radio, utan att tändningen är på. Granne Arne som är kunnig på ”det mesta” knackar nu på dörren och kommer över för att göra ett kik på Homers radio. Arne ger sig genast i kast med undersökning och diagnosticering.

Radiodoktorn Arne i arbete

Eva och Errol lämnar herrarna, som är upptagna med radioarbetet; nu måste vi ut på förmiddagspromenaden! Vi går förbi kyrkogården och precis som vanligt, kommer det fram en liten, god vän till Errol för att hälsa. Varje gång vi går den svängen, kommer den lille farbrorn springande för att få sig en pratstund med svensken. De verkar dessutom ha mycket att prata om varje gång!

När vi närmar oss boplatsen, börjar det småregna lite, för att övergå i riktigt kraftigt regn precis när vi kommer fram. När vi öppnar Homer-dörren strömmar musiken ut. Hurra, radion funkar utan att tändningen är på! Heja Arne; tusen tack för hjälpen! Vad vore livet utan goda grannar!

När vi har varit ute på vår promenad, har Antonio knackat på och beslut fattats om att fotbollen är inställd idag. Nu får vi också förklaringen till varför Portugal uteblev från gårdagens fotbollsmatch. Han och hustru Nancy var bjudna på stor portugisisk middag, där det serverades Vildsvinsstek och massor av vin samt ”Moonshine” till avec! Vi förstår att de var upptagna hela eftermiddagen!

Rob och Sienna meddelas om inställd fotbollsmatch idag, på grund av regnväder. Vi boar sedan inomhus resten av eftermiddagen. Errols kvällspromenad klaras av utan en regndroppe; så skönt! Vi möter Rob och Sienna på hemvägen och tar sällskap tillbaka. När vovvarna är på väg in i bobilarna, ändrar sig Sienna plötsligt och tar sikte på Homer! Hon rusar in och undersöker alla utrymmen, innan Rob hinner hämta ut henne. ”Åh nej, vi som hade en date hemma hos mej”, säger Errol och hoppar motvilligt in!

Nu när vi har radio att lyssna på igen, återfinner vi under kvällen, vår underbara jazz-kanal! Perfekt musik för en sen kväll! Tack igen, Arne!

190129 Tisdag Castro Verde

Idag är det lite kallt och blåsigt, med hot om regnskurar. Vi stannar hemma och går en gemensam sväng på sta´n. Det är alltid en populär sväng hos Errol!

Eva köper sig nya hörlurar till mobilen och Björn vill kika på klädrean. Ja, han inte bara kikar! Han köper sig en snygg skjorta och ett par byxor. Han får även byxorna upplagda, till Evas stora glädje. Det är inte ett populärt jobb hos Eva!

Igårkväll fick vi meddelande från Phil och Sandra, som nu anlänt till Torremolinos i Spanien. Kul att höra från dem; de är saknade!

Nu är det fotbollsdags och Homer-Zlatan har parkerat sig framför dörren, 10 minuter innan matchstart. Han är spelklar! Rob har köpt en ny pip-boll, dagen till ära. Portugal uteblir från matchen, utan att ha begärt tillstånd; hmmm! Hollands damlag lägger genast beslag på pip-bollen, redan efter första utsparken. Hon släpper den inte ifrån sig! Homer-Zlatan jagar efter övriga 3 bollar, som en svart blixt över planen och krossar allt i sin väg, likt en Jaggernaut! Han är oslagbar, den gossen! När matchen är slut har Hollands damlag lyckats ta död på pip-bollen och dissekerat den fullständigt! Det blev en mycket kortvarig glädje!

När vi återgått till våra bobilar, kommer Bill och Breda inseglandes. Vi undrar just var de hållit  hus över natten. De berättar att de varit i Lissabon och köpt en ny husbil; en Dethleff som är lite kortare än deras nuvarande husbil. Vi gratulerar till inköpet förstås och nu blir det allt spännande att se hur lång tid det tar innan den är leveransklar.

Errols kvällspromenad börjar och slutar bra, men är dålig mitt i! Det börjar så fint med att hela släkten Helena-Astrild följer oss en bit utmed vägen. Det ger alltid Eva en lyckostund! Men, sedan hittar Errol något gott, som han snaskar i sig och vägrar att spotta ut! Eva och Errol blir riktiga ovänner om detta och promenaden fortsätter i dåligt humör..... När vi nästan är hemma vid Campismon, möter vi dock Rob med glada Sienna, på väg ut på sin kvällspromenad. Sienna och Errol blir överlyckliga och rusar mot varandra i glädjeskutt. Vi hänger med på deras promenad och nu kan varken Eva eller Errol vara sur längre; humöret går i topp!

Så går vi hem med glatt humör, för att njuta av en god måltid. Ikväll består den av Bifana med bröd och mycket sallad därtill!

Akacian blommar i Castro Verde

190128 Måndag Castro Verde – Entradas – Castro Verde

Vi har sovit som stockar, alla tre, hela natten, dock med våra tomma magar! Nu ska de smaka fint med frukost och även Errol får en mini-frukost. Under morgonpromenaden har Björn och Errol glädjen att få njuta av hela släkten Helena-astrilder idag igen. En bra start på dagen!

Nu längtar vi efter fågelskådning och eftersom Errol verkar ok i magen, så ska väl det gå bra! Det skulle vara roligt att åka ut till Guerreiro; Eva frågar Breda om det fortfarande går massor av får därute och hon svarar att herden med sina hundar, föser runt fårflocken varje dag runt Guerreiro. Nej, då är det inte meningsfullt att åka dit. Ska vi fågelskåda måste Errol kunna gå lös! Alltså får det bli stäpperna runt Entradas istället.

Först kör vi ner till bilverkstaden, vid stora Intermarché, för att fråga om/när de har tid för byte av olja samt olje- och bränslefilter på Homer. Typiskt nog är inte den engelsktalande killen där idag och Björn uppfattar det som att han inte jobbar där längre. Vi får fråga Telémaco om detta!

Nu kör vi vidare ut till Entradas och väljer att parkera vid Vattentornet idag. Så strosar vi iväg med våra kikare, redo för spaning. Vi skrämmer upp några Rödhönor under vår väg och enas om att vi ser dem ganska sällan i år, jämfört med tidigare. Därför blir vi alltid glada när vi får se dem flyga upp och rusa iväg bort över fälten. Errol noterar dem också, men skrinlägger snabbt idén om att jaga efter dem. Det är inte värt besväret!

Vi ser ca 5-6 Tornfalkar och troligen borde någon av dem vara Rödfalk, med tanke på att de häckar ute vid LPN-center, längre fram på våren. Dock fixar vi inte att särskilja dessa Falkar från varandra. Vi ser minst lika många Röda Glador som svävar omkring över stäpperna härute. Sedan går vi ner till den lilla barragemen. Konstigt nog är vägen intill fortfarande översvämmad, trots att det inte regnat på länge! Den lilla dammen är mestadels fylld av Sothönor och några Gräsänder.

På åkern, intill dammen får vi dock syn på en enorm flock med Tofsvipor som har blandats upp med en lika stor flock Ljungpipare. Där fick vi en ny art för denna säsongen! Några stycken Tjockfot dyker också upp i flocken. Det blåser kalla vindar, så efter en stunds stillastående fryser vi och vandrar tillbaka, i hård motvind, till Homer, för att åka hem till boplatsen igen. Som vanligt slutar vår fågelskådning på ett 30-tal arter.

Idag kan vi allt spela fotboll igen, till spelarnas stora glädje! Portugal deltar, som vanligt med bandyklubban. Homer-Zlatan springer på varenda boll som skjuts! Hollands damlag tränar istället på närkamper med Eva om en före detta guldboll, som Sienna nu styckat ner till ett skinnliknande stycke. Men, den är lika viktig för henne, även i detta format! Homer-Zlatan tar hem hela matchen på egen hand idag! Båda lagen är dock lika nöjda, när matchen avslutas efter 25 minuter!

190127 Söndag Castro Verde

Nu har vi haft två helt underbara, högsommarvarma dagar i Castro Verde. Vi har bara softat, gjort ingenting utöver Errol-promenader, korta fotbollsmatcher, en massa grann-prat och en "Happy hour" igårkvällens sol, tillsammans med våra vänner.

Idag vet vi att vädret har ändrat sig och att det återgår till kyliga vindar med lägre dagstemperatur. Men, då kan vi också göra utflykter och fågelskåda igen.

När vi stiger upp på morgonen upptäcker vi att Errol har kräkts under natten, utan att vi har hört honom! Konstigt! Nåväl, det är bara att kasta ut mattor och städa upp eländet. Innan han ens hinner ut på morgonpromenaden, kräks han igen, helt tyst. Eva märker det inte ens, fastän hon är helt i hans närhet. Det ser ut att vara osmält mat och vätska som kommer upp. Eva får mer att städa, medan Björn och Errol går ut på morgonpromenaden.

När vi frukosterat och diskat kommer Carla och Isabelle och knackar på Homerdörren. ”Är ni redo för att följa med oss ut till Geraldos för att se på våra odlingar och era Apelsinträd, som vi planterat”? undrar Carla. Det vill vi självklart!

Det är kallt och blåsigt, så vi klär på oss rejält. Errol får också följa med ut till deras land. Vi frågar Isabella om hon hittat på något namn till stället och det gör hon genast, i sittande stund. Vi kallar den för Monte Santana; vilket bra namn! Santana är ju Telémacos och Carlas efternamn.

Så är vi framme! Carla och Telémaco tar på sig arbetshandskar och tar med en hink ner till odlingarna. Oj, vilket jobb de har gjort! Grävt upp flera stora land, där de planterat Bondbönor, Lök och Vitlök. De har upptäckt att det kommer larver, som äter på deras Bönblad och nu handplockar de bort larverna och slänger dem i hinken. Det är inte lätt att hålla larverna borta från dessa godsaker! Löken och Vitlöken har börjat att växa upp fint.

Handplockning av larver!

Nu måste vi inspektera fruktodlingarna också. De har planterat ett 20-tal träd, av olika sorter. Vi tittar förstås på Evas och Björns två Apelsinträd. Vi hoppas att de ska växa och trivas, för att ge god skörd så småningom! Utöver Apelsinträd, har de planterat Citronträd, Tangerinaträd, Persikoträd, Fikonträd, Mandelträd, Mullbärsträd och många Olivträd. Ja, nu har de mycket att sköta om!

Här är Evas Apelsinträd!

Eva och Errol beslutar sig för att ta en promenad tillbaka till boplatsen, medan de övriga åker bil. Det är en härlig promenad att gå den lilla, kuperade grusvägen till Castro Verde. Naturen är en blandning av stäppmark och kullar klädda med olivträd. Vi har självklart kikaren med oss, men skådar inget särskilt spännande. De enda fåglar som vill visa sig idag, är en Röd Glada och en Iberisk Varfågel. Nåja, det blir ändå en skön promenad!

Strax innan det är dags för fotbollsspel, gör Errol åter en tyst kräkning. Det förefaller att vara osmält mat och vätska. Nu vågar vi inte spela någon match idag! Eva går hem till Rob och meddelar detta. Han föreslår att vi istället ska gå en mycket kort promenad tillsammans, med hundarna, för att avleda deras fixering på fotbollsmatchen. Det är ett bra förslag! När vi gått halva sträckan av vår sedvanliga kvällspromenad, stannar Errol och gör två tysta kräkningar igen! Han ser eländig ut och visar att han vill gå hem, vilket vi självklart gör!

Väl hemma, beslutar vi att inte ge honom något mer alls att äta idag. Hur ska vi nu kunna äta något? Vi hade tänkt äta korv ikväll, men det går inte. Det är ju Errols favorit-smakbitar! Vi får stå på svältkur, hela familjen!

190124 Torsdag Castro Verde – Beja – Castro Verde

Idag är det åter dags att ta farväl av Phil och Sandra! Nu måste de åka till Spanien för att möta Phils bror, som är där på semester. Som vanligt är det inte lätt att komma ut från Campismon; här är många grannar som ska kramas innan avfärd kan ske! Vi säger också”hej då” och kramas, men vet att vi snart kommer att träffas igen; i Spanien eller Portugal. Det här blir bara ett uppehåll och vi håller fortsatt kontakt via Whats App.

"Hej då" Phil och Sandra

Antonio berättar för oss att han sett på nyheterna, att Niagara-floden i år ligger frusen och det har inte hänt på massor, massor av år! Det är alltså inte bara i Europa, som det är en kall och snörik vinter!

Idag vill vi hitta på något att göra! Vi är sugna på fågelskådning, men det blåser en hård vind och då är det inte så roligt att vandra på Castro Verdes stäpper. Nej, vi åker till staden Beja istället. Vi kan gå en promenad i stadens historiska center och sedan handla basvaror, innan vi åker hem. Vi ger oss av och självklart fågelskådar vi under Homer-resan också! Vi ser minst 10 st Röda Glador och lika många Tornfalkar, Ormvråkar och även en Svart-vingad Glada! Kul!

Så kommer vi då fram till Beja och parkerar, som vanligt, nära sjukhuset, vid affären Pingo Doce. Vi promenerar sakta upp mot stadens historiska center och Errol njuter av att läsa alla stadens hund-nyheter. När vi kommer fram till kyrkan Misericórdia, ser vi att det verkar vara någon utställning där. Vi går fram för att se vad det är. Ut på trappan kommer en kvinna och hälsar oss välkomna till en utställning av produkter från 49 st lokala hantverkare. Även Errol är välkommen in! Hon berättar att även hon har en Labrador, som är 3 år gammal. Vi strosar runt och kikar på alla arbeten i kork, lera, trä m m. Vi tackar sedan för oss och går vidare.

Vi går utmed en del av stadsmuren och passerar Portalen som vetter ut mot riktning Moura och fortsätter sedan så sakteliga tillbaka till Homer. Nej, nu måste vi handla våra basvaror och åka hem till boplatsen igen; fotbollstiden närmar sig!

När vi kommer hem, har vi fått nya grannar och de visar sig vara engelsmän. Vi presenterar oss och hälsar dem välkomna hit. Vi hinner äta varsin smörgås också innan fotbollen kallar!

Nu är vi ju några spelare färre, när England har övergett oss, men Holland och Portugal står pall! Nu är det varmt ute, så matchen blir ganska kort, för båda spelarna kör hårt idag! Homer-Zlatan tacklar omkull Hollands damlag, i en kamp om bollen, välter själv omkull men är strax på benen igen! Inga poäng utdelas dock idag!

På Errols kvällspromenad måste vi bara gå ner till vår lilla damm, intill boplatsen, för att se om Helena-astrilderna är på plats. Javisst, de visar genast upp sig; hela släkten flyger fram och tillbaka runt vassen. De verkar hålla till där nu och det gillar vi! Nöjda går vi hem för att göra kväll!

190124 Torsdag Castro Verde

Idag ska vi äta lunch tillsammans, ett gäng bestående av 4 par; England, Nederländerna, Tyskland och Sverige är representerade. Vi fattar ett gemensamt beslut att besöka restaurang Alentejano, nere vid marknadsplatsen. Det är alltid svårt att bestämma maträtt utifrån den portugisiska menyn. Det slås i lexikon och maträtterna diskuteras på en blandning av tyska och engelska. Till slut har vi alla bestämt oss! Både Phil och Eva beställer kalkon, men typiskt nog finns rätten endast till en person. Snabbt ändrar sig Eva till kyckling. Det går bra, men då får Eva vänta 10 minuter, efter att de övriga fått in sina maträtter. Trist, men Phil och Eva delar då på hans kalkonrätt och därefter delar vi på Evas kycklingrätt. Oj, oj, oj så mycket mat det blir!!

Alla förefaller vara djupt koncentrerade på sina maträtter!

Proppmätta och försenade till fotbollen, vandrar vi sedan hemåt. Spelarna väntar tålmodigt och nu är de riktigt ivriga att komma ut på planen. Det blir en härlig match och vi är många som fightas om att försöka komma åt Hollands guldboll, medan Homer-Zlatan fullständigt sliter ut sig i sina rusher efter övriga bollar!

Nancy och Antonio berättar att de råkade ut för en olycka igår, när de for till Faro. De stannade med sin lilla Smartcar, för att släppa över en fotgängare vid ett övergångsställe, varvid en Jeep kör på deras bil bakifrån. Det blev en del skador på deras Smartcar, men tack och lov är de själva oskadda! Det kunde ju slutat illa!

Eva har turen att få se hela, tjocka släkten Helena-astrild ikväll igen, under Errols kvällspromenad! De verkar hålla till på samma ställe; nere vid den lilla dammen, strax intill vår boplats. De är så vackra!

Ikväll är vi trötta och det blir ett tidigt sänggående!

190122 Tisdag Castro Verde

Idag är det mestadels mulet och småblåsigt; då känns det lite ruggigt och kallt ute. Men, det regnar ju inte och solen tittar fram ibland, i alla fall!

Vi har sett att Intermarché säljer en vattenkokare, 1 liter, 900 W och det passar oss perfekt att använda i Homer. Vår förra gick sönder, för inte så länge sedan. Eva rusar bort till Intermarché och inhandlar vattenkokaren samt lite komplettering inför kvällens GFD-möte.

Sedan är det allt dags för lite fågelskådning igen, det är ju några dagar sedan sist! Björn vill boa sig kvar inne i Homer, med sin bok, så Eva och Errol drar själva iväg ut till barragem Horta da Nora. Men, vilken besvikelse! Runt barragemen är det ett stort grävarbete på gång, för att lägga ner några slags rör. Där finns grävskopor och en massa arbetare som jobbar för fullt!

Vi tänker först vända om, för fåglarna skräms väl bort av all rörelse och alla ljud, men ok har vi väl gått ut hit så ska väl kikaren ändå höjas! Vi närmar oss barragemen, så gott det nu går och kikar ut mot den andra sidan av den lilla sjön. Till Evas stora förvåning står där en Gråhäger, en Silkeshäger, ett litet gäng med Skedstorkar och minsann en Svart Stork! Woow, vilken lycka! Strax därpå lyfter det en flock med Tjockfot; de flyger bortåt och landar på andra sidan av en kulle. Inte nog med detta! Mängder med Hussvalor far fram och tillbaka i luften över sjön och fångar insekter. Det roliga med detta är att Eva igårkväll läste för Björn ur förra årets blogg, att vi idag 2018, gjorde en mycket lyckad fågelskådning ute vid samma barragem. Då skådade vi också Svart Stork och svalor, men Ladusvalor, den gången! Mycket märkligt med detta sammanträffande på samma datum!

Den större svarta pricken, är den Svarta Storken! ☺

Eva njuter en god stund av att titta på den Svarta Storken, som står helt stilla, på ett ben och verkar halvsova. Errol tycker promenaden blev botten, när han nu inte kunde gå lös för att  undersöka sina vanliga ställen. Så, till slut går vi då hemåt, med våra 33 skådade arter noterade!

På hemvägen tvärstannar Errol plötsligt och ställer sig att stirra ner i diket. Till slut undrar Eva vad han är så upptagen av att titta på? Åh, nej; i diket ligger en död unghund! Den har säkerligen blivit påkörd av en bil. Usch, så sorgligt att se, tycker både Errol och Eva!

Fotbollstiden närmar sig snabbt och idag har Portugal beviljats ledigt, på grund av shoppingresa till Faro. Men, övriga teamet sätter fart ut på planen, som vanligt. Homer-Zlatan får göra det mesta av matchen idag och han gör det bra! Hollands damlag lyckas nämligen utnämna en guldboll, som måste vaktas!

Innan vi skiljs åt, efter avslutad match, föreslår Rob att vi går ut på en gemensam avskedslunch imorgon. Hela teamet godtar förslaget!

Innan GFD-mötet kan starta, ska herr Fidel besöka veterinären i Castro Verde, för att få en injektion. Phil och Sandra är mer nervösa än Fidel själv; de oroar sig nämligen över vad veterinären ska säga om herr Fidels viktuppgång! Ska de kunna övertyga veterinären om att han bara är mycket muskulös??

Errol  ska också ha sin kvällspromenad innan mötets början. Ikväll har vi turen att få se en stor flock, ca 25 st, Helena-Astrilder strax intill vårt boställe! Vilken lycka! På hemvägen passerar vi Biblioteket och minsann där håller Hussvalorna på att jobba för fullt med att laga och bebo sina svalbon, på husväggen under taket. Nu är verkligen våren kommen!

GFD-mötet startas upp vid 18-tiden och herr Fidel deltar, om än lätt drogad efter veterinärbesöket. Hans vikt kommenterades, men han fick inte någon särskild dietregim av veterinären. Alla pustar ut!

GFD-mötet avhandlas under ett par timmar, med lite snacks därtill. Vi diskuterar, som vanligt, politik och språkfrågor m m. Därefter följer middagen. Ikväll har Sandra lagat en underbar Kycklingrisotto, sallad och bröd samt vin därtill. Desserten består av en maräng-citron-kaka och därtill serveras kaffe samt Jeropiga. Det blir en sen kväll, men ack så trevlig och rolig!

190121 Måndag Castro Verde

På förmiddagen går vi iväg för att ta en sedvanlig Errolpromenad. Precis utanför Campismon möter vi Rob och Toss med Sienna samt ett norskt par med en 6 månaders Storpudel och en vacker Labrador-blondin, som är 10 år gammal. ”Får jag lov?”, säger blondinen till Errol. Han är inte sen att tacka ja till en dans! Hans fästmö, lilla Sienna, blir lite svartsjuk för hon vill också dansa och försöker hänga med i svängarna! Men, Errol har helt förlorat sig, bort över grönytan, i sin dans med blondinen! Vilken underbar Labbe-dans! ”Skönt att norskan ska åka härifrån imorgon”, säger Sienna!

Nu när vi bor närmsta grannar med Phil, Sandra och Fidel har Herr Fidel, idag lagt beslag på vår gröna entrématta, som ligger framför Homer. Mmmm, den är härlig att ligga på i solen! När Eva och Errol kommer tillbaka från förmiddagspromenaden ligger herr Fidel där och njuter av solvärmen, reser sig sedan för att dricka lite vatten ur Errols skål. Errol får dricka vatten i rätt turordning; alltså efter herr Fidel! Eva sätter över Errol på hans långa ”hemma-lina” och Fidel börjar, som vanligt, att leka och brottas med Errol-linan. Det är så roligt att de båda känner varandra såväl, vid det här laget och kommer fint överens!

Phil och Sandra presenterar sedan en veckoplanering för oss. Den ser ut så här: idag planerar de en ”Happy Hour” i baren ”the Wall”, direkt efter fotbollsmatchen, för att åter säga ”hej då” till grannarna. Imorgon föreslår de ett GFD-möte i Homer samt sedvanlig middag, på kvällen. Onsdagen blir sedan deras ”vita” dag, för att åka vidare på torsdag till Spanien, där de ska träffa Phils bror. Ok, veckoplaneringen godkännes, på stående fot!

Dagens fotbollsmatch ger Homer-Zlatan 7 skall = 7 poäng; en bra match med andra ord! Det är en hård och jämn landskamp!

Därpå följer en stor ”Happy hour”; Sandra har bakat en valnöts- och dadelkaka; där finns chips, nötter, rött vin och portvin. Ikväll är vi 13 personer som hänger i baren; irländare, engelsmän, tyskar, holländare och vi svenskar samt partyprinsessan Sienna. Homer-Zlatan har dragit sig tillbaka in i Homer för att vila ut efter matchen.

När solen börjar dala och kylan kommer avslutas barrundan. Rob och Eva går som vanligt, kvällspromenaden med radarparet Errol och Sienna. Sedan säger vi ”tack för idag och godnatt”!

190120 Söndag Castro Verde

Det blåser som sjutton idag, iskalla vindar, men solen lyser dock på oss! Förmiddagen ägnas åt den stora marknaden, runt kapellet Sao Sebastio, i utkanten av Castro Verde. Den här marknaden är lite annorlunda än de sedvanliga nere på marknadsplatsen. Idag säljs det mestadels grönsaker, frukt, rotsaker och fruktträd. På den här marknaden säljs också den första skörden av ”Pau Roxo” (lila pinne) eller ”purple dick”, som den kallas på engelska. Rotfrukterna ser ut som lila morötter, helt enkelt. Vi köper dock ingen Pau Roxo. Vi fokuserar främst på att hitta några lämpliga fruktträd att köpa som present till Telémaco och Carla, som de kan plantera på sitt nyinköpta land. Till slut bestämmer vi oss för att köpa 2 st Apelsinträd. Till oss själva köper vi 5 kg apelsiner (3 euro) och 1 kg Diospiros (1 euro). Disospiros är riktigt stora Kaki-frukter, precis som vi brukar köpa hemma i Sverige.

När vi kommer tillbaka till boplatsen, får vi förtöja de två Apelsinträden med snöre, intill Homer. Annars flyger de sin kos i dagens starka vind.

Men, snart nog kommer Telémaco och Carla; då tar han genast hand om träden och kör ut dem till deras tomt i Geraldos, för att plantera dem senare under eftermiddagen. Det är ingen idé att vi följer med ut till Geraldos idag, för det är alldeles för lerigt och blött därute. Vi får vänta några dagar, så det får torka upp lite grann, innan vi får se planteringsresultatet!

Vi har en tuff fotbollsmatch idag igen! Spelarna är otroligt snabba och raska. Homer-Zlatan tacklar hårt, som vanligt! Idag ger han matchen 10 skall = 10 poäng; vilket är högsta poäng hittills!

När matchen är slut, kommer tyska Kristina och ropar hem hela fotbollslaget, för att njuta av en Caiperinha. Kristina har släktingar i Brasilien och hon reser dit varje år för att hälsa på dem. Caiperinha är en  traditionell brasiliansk drink, som består av starksprit från rörsocker, lime och is. I botten på glaset ligger socker och limefrukter, som man får röra om och försöka krossa sönder. Mmmm, drinken är god; både söt och syrlig! Så sitter vi där, hela gänget och blandar det tyska, engelska och holländska språket mellan oss, tills solen försvinner och kylan kommer åter.

Rob och Eva avslutar utevistelsen med en gemensam hundpromenad; Sienna och Errol är ett riktigt, sött radarpar och vi tvåbenta får alltid en trevlig pratstund!

190119 Lördag Castro Verde

Vi vaknar till en mulen, grå dag med lätt duggregn på förmiddagen. Vi passar på att videochatta med John-familjen och möts av en glad Folke i glitter-rosa hatt. Han liknar faktiskt Bo Kasper!

Framåt lunch-tid börjar vädret att ljusna, så då kan Eva och Errol gå på promenad 1 timme. Det är lika bra att gå bort till Intermarché också, för att kompletteringshandla, när det ändå är uppehåll. Jaha, där står ju Phil och Sandras husbil; de har anlänt och passar också på att handla. Eva träffar genast på Sandra innanför dörrarna på Intermarché. Vi tar en återseende-kram och gör en snabbplanering av kvällens reunion. Eva köper några kalkon-kotletter oss alla och Sandra gör någon förrätt. Kalkon-kotletterna blir istället tunna skivor, eftersom mannen i köttdisken inte förstår vad Eva menar. Men, det blir säkert ok ändå!

Vi ses igen, hemma på boplatsen och nu är vi alla församlade igen, i vårt lilla ”cozy corner”! Alla grannar är mycket förvånade över att Phil och Sandra redan kommit tillbaka. Innan de åkte gick de nämligen runt och sa ”hej då, vi ses igen nästa år”, men ett år kan ju bevisligen gå mycket fort!!

De boar in sig, brevid oss och snart nog är klockan tre! Fotbollsdags! Då öppnar sig himlen i en riktig regnskur! Matchen får förskjutas en halvtimme och då hoppas vi att regnet upphört igen! Jadå, vi har turen på vår sida! Halv fyra rusar vi alla ut och beger oss till fotbollsplanen; taggade till tänderna! Idag använder 5 bollar på en gång. Att befinna sig mitt ute på planen, är då förenat med livsfara, för skottsalvorna haglar! England visar sig vara lätt otränade, efter ett par veckors speluppehåll. Men, Hollands damlag och Homer-Zlatan sköter spelet fint! Matchen pågår i hela 25 minuter, då ger båda spelarna samtidigt upp och joggar av planen, slänger sig raklånga i det svala, fuktiga gräset för att hämta andan. Det här var en riktigt bra match och den bjöd på många goda skratt, när vi tvåbenta varelser gör våra tokiga inlägg och knasiga missar!

Strax efter matchens slut, börjar det att regna igen! Men, nu gör det ju inget för vi ska bara förbereda kvällens GFD-möte (Gin-Fat-Dead)!

GFD-mötet öppnas kl 17:30, när Phil, Sandra och Fidel kommer. Dagordningens första punkt är uppdatering av våra reseberättelser. Därpå följer kvällsmåltiden. Först på menyn kommer Sandras nybakade Ostpaj, som smakar ljuvligt till förrätt. Därpå kommer huvudrätten, som ikväll är stekta Kalkonskivor med råris och sallad därtill. Rött vin, är den självklara måltidsdrycken. Vi skålar självklart för vår reunion och lustigt nog, hade vi på dagens datum, för exakt ett år sedan, samma procedur. Då återförenades vi efter vår vecka i Silves och deras vecka i Messines. En ny tradition! Kvällen går fort och vi trevligt, med många goda skratt. Nu börjar vi alla bli mätta och lite sömniga; Godnatt!

190118 Fredag Castro Verde

Vädret är soligt och fint! Det är bra för nu behöver vi göra en stortvätt! Sedan går hela dagen åt till grannprat. Vi har mycket snack att ta igen, efter två veckors semester!

Men, idag är det också dags för en fotbollsserie att dra igång! Både Hollands damlag och Homer-Zlatan är taggade till tusen. Vår nye materialförvaltare Rob, har tvättat bollarna. Det finns med andra ord, ingen guldboll. Hollands damlag rusar som en vilde över planen, för att försöka finna en guldboll. Homer-Zlatan springer, som vanligt, på alla bollar och tacklar Hollands damlag hårt samt även hennes coach. Någon skada på spelarna uppstår, som tur är inte! Matchen blir oavgjord idag och Homer-Zlatan är den som först ger upp. Han springer till slut av planen, med förmodad träningsvärk, efter två veckors speluppehåll!

Två taggade spelare!

Var är guldbollen?

Spelarna får nu pusta ut, medan coacherna öppnar baren, i solen, vid Homers sida. Det är fredag och sedvanlig ”Happy hour”! Kristina och Hartmund kommer också över på lite barhäng, så nu övergår dialogerna till tyska. Det blir en ansträngning, men det duger gott med vår gamla skoltyska! Kristina och Hartmund, som är gamla Östtysksbor, berättar att de 1995 startade ett äldreboende, som de fortfarande driver. De startade boendet helt i egen regi, utan några lån eller bidrag. Boendet har nu 38 platser och är fullbelagt, med 5 års kö (just nu). De visar oss bilder på boendet och omgivningarna. Det ser mycket trivsamt ut och vi enas med holländska Rob och Toss, att det är bäst att vi inrättar oss i kösystemet redan nu för att få platser!

Sedemera går solen ner och ”Happy hour” får avslutas. Det blir genast kyligt, när solen försvinner. Errol tar sin kvällspromenad med fästmön Sienna. Lössläppta, springer de glada, sida vid sida och diskuterar troligen dagens fotbollsmatch. De är så söta!

Under kvällen meddelar vi Phil och Sandra om dagens fotbollsmatch och ”Happy hour”. De svarar genast att de lägger ner sin reträtt och tänker återkomma imorgon, för att anta utmaningen till den nya fotbollsserien och ”Happy hour”, såklart! Hurra!

190117 Torsdag Mina Sao Domingos – Castro Verde

Igårkväll hann vi bara sätta på lite gasvärme, så tog det snabbt slut på den goda värmen. Björn hade redan gått till sängs, så något gastubsbyta var inte aktuellt! Natten gick bra ändå, eftersom det mulnade på och t o m regnade en skvätt, så temperaturen gick inte ner så lågt.

När Björn och Errol går sin morgonpromenad, får de lyssna på den Mindre Hackspettens typiska trummande! Den känns väl igen, hemifrån Hjo-åns dalgång!

Frukosten blir snabb och utan kaffe, dock! Vi skyndar oss på att bli klara, eftersom kylskåpet börjat att frosta av sig. Snabbt iväg, så kylskåpet får Homerkraft att kyla våra varor!

Nu bär det av hem till Castro Verde igen; semesterresan är slut för denna gång! Vi åker vägen över den vackra staden Mértola, men stannar inte till denna gången. Vi tuffar vidare.

Vi stannar på Intermarché i Castro Verde för att handla lite grann. Där träffar vi genast på tyska vännerna Kristina och Hartmund. De välkomnar oss tillbaka och talar också om att vår gamla plats nu är bebodd av holländare. Där har bildats en riktig holländsk koloni numera! Nåja, vi har inget emot att byta plats. Det blir som en nystart!

Väl på campismon blir vi genast välkomnade av Bill och Breda, Antonio och Rob samt Toss med Sienna. Vi boar in oss på platsen intill Rob och Toss samt med Bill och Breda på den andra sidan. Holländske Jakob kommer genast ropande ”where is the dog, where is Errol?” Errol blir heltokig av glädje och yrar omkring för att hälsa på alla sina gamla vänner! Nu vill han åter ligga på vår ”gröna matta” och ägna sig grann-spaning. Det är ju dessutom toppen, att bo närmsta granne med flickvännen och fotbollsfantasten Sienna!

Nu kommer också de franska, engelsmännen Paul och Jane för att hälsa. De anlände igår och vi pratar en god stund om våra färdvägar hit. Vi ses snart igen, för vi bor ju helt nära varandra! Sedan är Antonio snart på plats utanför Homer, för att ge Errol en välkomst-godis.

En kort Errol-promenad måste också ske snarast. Vi går en välkänd, Errol-populär runda. Han är så glad när han känner igen sig och nu har han mycket att läsa ikapp!

Resten av dagen ägnas åt att komma iordning, prata med grannar och softa ner efter vår semesterresa!

190116 Faro - Mina Sao Domingos

Idag lämnar vi Faro och fågelriket Ria Formosa. Vi åker vidare österut, längs Algarvekusten. Vi passerar Barril och Santa Lucia, men gör inget stopp. Idag har vi svårt att bestämma oss för nästa nattläger.

Till slut enas vi om att även åka förbi Vila Real och Castro Marim, för att istället fortsätta in en liten bit i Spanien. Vi hittar en gratis ställplats i Gibraleon, strax norr om Huelva och sätter detta som nästa mål.

När vi kommer fram till Gibraleon försöker GPSen lura in oss på 3 olika avfarter; lika omöjliga alla 3 för en Homer att ta sig fram på! Nej, till slut ger vi upp! Nu börjar tålamodet och orken att ta slut! Det är bäst att stanna för energipåfyllning! Vi kör in på nästa bensinstation för att tanka diesel, äta en smörgås, kissa Errol och ta ut ett nytt mål!

Vi har ingen lust att åka samma väg tillbaka igen, utan kör istället i nordvästlig riktning. Vi tänker oss att sova över natt i Mina São Domingos och kör via El Granado och Pomarao in i Portugal. Först åker vi ner till Sanlucar de Guadiana för att kika på den ställplatsen. När vi ändå är där tömmer vi toan och byter några ord med ett par svenskar i husbil. Sedan kör vi vidare och kommer fram till Mina São Domingos lagom till Errols kvällsmat!

Nu måste errol äta och sedan ut på promenad. Sagt och gjort; vi skyndar ut innan mörkret faller!

Mina Sao Domingos är ett gruvsamhälle, uppbyggt av engelsmännen på mitten av 1800-talet och mineralerna bröts ända fram till 1960-talet.

Vi går vår promenad ner till ruinerna av gruvdistriktet och passerar då den "engelska parken" och sedan det gamla polishuset med sitt vakttorn.

Utmed vägen blir erroE uppraggad av en tjock, blond Labradortik. Hon blir blixtförälskad i Errol, men de hinner endast med en dans, för vi måste ju gå vidare!

Vi går en liten bit på en av vandringslederna, som leder ut i gruvområdet och vänder sedan, för att gå genom gruvsamhället tillbaka hem till Homer. Nu är vi trötta och vill göra kväll!

190115 Tisdag Faro

Vi beslutar oss för att stå kvar här i Faro ytterligare en natt. Vädret är fortfarande fint och vi kan skåda fågel en dag till.

När vi äter frukost och skådar ut över Ria Formosas våtmarker, kommer det en flock med 17 st Skedstork förbiflygande. Det är ingen dålig frukostbild!

Sedan startar vi dagen med att gå över den 1 km långa träbron, ut till Praia de Faro. Under hela promenaden spelar Storspovarna sin följande, vemodiga melidi för oss. Vi stannar med jämna mellanrum och lyfter kikarna. Det tillkommer endast två nya arter idag; Kärrsnäppa och Svartbent Strandpipare.

Errol tycker promenaden är ett riktigt bottennapp! Det är alldeles för varmt och här finns inget att läsa! För att pigga upp honom går vi ut på Praia och låter gossen få en chans till ett dopp. Men, nej, han vill inte bada heller! Ok, då fortsätter vi väl vår promenad en bit i samhället. Vi går inte särskilt långt, för här är väldigt turistigt och lågsäsong, med nedstängda barer utmed gatorna. Vi vänder tillbaka över bron igen och låter oss njuta av de spelande Storspovarna istället!

När vi kommer tillbaka till boplatsen, seglar det in en Fiskgjuse över vattnet. Den gör några neddykningar och försvinner sedan bort bakom träden.

Vi fortsätter att söka information om den eventuella Örnvråken och kanske var det bara en mycket, mycket ljus Ormvråk? Vi får inga svar, endast spekulationer!

Eva och Errol avslutar dagen med en skådarpromenad. Vi ser en Gluttsnäppa som fångar en liten fisk, på grunt vatten. En fin avslutning på dagen. Det är en magisk känsla att sedan gå hemåt i solnedgången och lyssna på Vadarnas vemodiga visslingar!

190114 Måndag Silves - Quinta do Lago - Faro

Vi säger "hej då" till våra svenska grannar, som stannar kvar i Silves länge till. Vi betalar för ställplatsen och säger "hej då" till Ana och hennes vovve Luna (som har ont i en höft). Ana ger oss en chokladask, som tack för vistelsen! Oj, vilken överraskning!

Nu ska vi ägna dagen åt fågelskådning och styr kosan till Quinta do Lago, en del av Ria Formosa. Nu är det riktigt varmt, så Errol tar sitt första dopp för den här säsongen. Han är verkligen inte badsugen längre! Men, nu fick han svalka sig så han orkar med vår skådarpromenad.

Idag klarar vi av att bestämma 10 ST Vadararter; Enkelbeckasin, Större Strandpipare, Storspov, Småspov, Roskarl, Gluttsnäppa, Kustpipare, Sandlöpare, Rödbena och Svartsnäppa. Detta, tack vare att vi kan se dem på ganska nära håll!

Det kommer plötsligt en vråk-stor, mycket ljus och kompakt rovfågel inglidande över markerna intill oss. Först tror vi att det är en Fiskgjuse, men den kommer så nära att vi kan dissa det förslaget. Mörka knogfläckar, svart vingbakkant, mörk under haka och ner mot buk, får oss att chansa på Örnvråk i ljus fas? Men, osäkra är vi!

När vi sett oss mätta på Vadare, åker vi till vår boplats för natten, intill Faro flygplats. Eva och Errol skyndar sig ut för en sista skådning innan mörkret faller.

Nöjda med dagens skådning, räknar vi ihop totalt ett 30-tal arter.

190113 Söndag Silves

Frostnatt nr 6. Det är soligt och skönt väder idag också. Vi bara softar på förmiddagen, men bestämmer oss sedan för att ta en strospromenad i Silves centrum. Det har vi ännu inte gjort och vi behöver också ta ut pengar, så vi kan betala vår ställplats när vi åker imorgon. Errol är positiv till förslaget; han gillar att hänga på sta´n. Vi sätter oss en stund i en av Silves små parker.

Det är mycket lugnt och stilla. Det lokala folklivet kommer inte igång förrän framåt 15-tiden på en söndagseftermiddag. Så vi kan inte precis sitta och titta på något folkvimmel! Istället ser vi en stor, vacker fjäril som kommer fladdrandes för att söka sig till blommorna i parken. Eva tar genast fram mobilkameran för att fånga den på bild. Fjärilar är skygga varelser, så bilden blir en enda och saknar lite skärpa. Men, vi tror att det är någon slags Pärlemorfjäril i alla fall!

Vi går snart hemåt igen, för att få solnjuta också vid Homer-sidan, under eftermiddagen. Vi tar åter fram karta och ställplats-bok för att fortsätta vår reseplanering. Vi stannar vid att ägna morgondagen åt fågelskådning på Ria Formosas våtmarker och sedan sova över natt på den fria parkeringen nära Faros flygplats. Där kan vi också fågelskåda, om vi vill!

Eva och Errol går kvällspromenaden utmed Rio Arade, en sista gång för den här vistelsen. Den promenaden är en favorit för oss båda! Några fåglar blir inte skådade ikväll heller, men där är mycket läsvärt för Errol!

190112 Lördag Silves

Frostnatt nr 6. Snart nog kommer solen och värmer vår Homer; det blir så härligt varmt och skönt!

Eva envisas med att hänga kikaren om halsen, på alla Errolpromenader. Man kan ju aldrig veta vad som dyker upp? Idag väljer vi att gå över Rio Arade och fortsätta upp på höjden på den motsatta sidan. Där får vi en tjusig utsikt över Silves stad!

Vi strosar ner igen och följer Rio Arade, som nu har lågvatten. Men, nej, inget spännande fågelliv dyker upp! Det är som vanligt Vita Storkar, Hägrar, Rörhönor, Sothönor och Drillsnäppor som söker föda i det låga vattnet.

Vi får fokusera på att njuta av de blommande Mandelträden istället!

Hemvägen förlägger vi genom stadens trånga gator och vi går upp till Castellet för att se på utsikten över Silves omnejd. Där träffar vi på en portugisisk ”blandrasflicka”, som intensivt uppvaktar ”turist-Errol”. Hon lyssnar inte en sekund på husses förmaningar! Hon är helt enkelt blixtförälskad i vår svenske, kraftfulle man! Errol förhåller sig dock ganska sval till uppvaktningen, trots den unga damens lämpliga storlek och mulliga kropp! ”Du är alldeles för ung för mej”, säger Errol, ointresserat! Det visar sig nämligen att den unga portugisiskan bara är 9 månader gammal! Typiskt! Nåja, till slut ger hon upp sitt uppvaktande och följer med sin husse hem!

Björn har under tiden haft en litteratur-förmiddag, ute i solen vid Homer-sidan.

Vi börjar nu känna oss klara med Silves-boendet och har för avsikt att resa vidare på måndag. Men, varthän? Vi börjar kika på kartor och ställplatser tillsammans, medan vi sitter ute i solen med en svalkande aperitif; ett glas Moscatel med mycket is i glaset. Troligen far vi österut utmed Algarvekusten och kanske en sväng in i Spanien också, innan vi åker tillbaka till Castro Verde.

190111 Fredag Silves – Alte – Silves

Frostnatt nr 5. Idag är det dags att göra en utflykt igen, i det fina, soliga vädret. Vi åker till den lilla konsthantverks-staden Alte, ett par mil norr om Silves. Alte ligger vid foten av berget Sierra do Caldeirao.

Vi parkerar vid kyrkogården, där det är gott om plats att stå. Strax efter oss, kommer det en irländsk husbil och parkerar. Vi hälsar och byter några ord med varandra. De tänker stå kvar över natten och vill därför köra upp på klossar för att jämna ut nivåskillnaden. Det visar sig vara förenat med livsfara för vår del! Klossarna läggs framför hjulen och när mannen kör upp på klossarna, skjuts de iväg, som gevärsskott med enorm kraft, flera meter framåt och landar helt nära vår Homer. Vilken tur att vi inte stod i vägen! Den irländska hustrun blir smått chockad och Björn råder henne att placera klossarna bakom hjulen istället och låta mannen backa upp. Så sker! Men, när mannen tar fart och backar upp, skjuts klossarna ånyo iväg, som gevärsskott rakt mot Homer! Vi har åter turen att inte stå ivägen! Irländarna missar oss igen, annars hade vi blivit till en ”irish stew”! Nu ger de upp och väljer att ställa sig på en annan plats, utan lutning. Det är nog klokt!

Alte är en mysig och genuin stad att strosa omkring i. Här finns en pytteliten Saluhall och där går vi in för att köpa apelsiner, avokados och färsk persilja. Sedan fortsätter vi sakta vidare mot stadens lilla centrum, med den stora kyrkan ”mitt i byn”. Gatorna är smala, trånga och kantade med små caféer. Vi vandrar vidare bort till ”Fonte Pequena”, ett litet parkområde med naturliga källor, där kvinnorna har tvättat kläder och hämtat vatten i all ervärderlig tid.

Här slår vi oss ner en stund, på de vackra stenbänkarna och njuter av solen och lugnet. Här finns också ett minnesmonument över Altes kända poet, Candido Guerreiro samt kaklade minnesplaketter med hans diktverk placerade runtom på murväggarna.

Nu börjar det allt knorra i Carlbergs magar; det är redan dags för sen-lunch! Vi bestämmer oss för att äta på en av tavernorna, längs vår promenadväg tillbaka till Homer. Vi väljer att äta hos åsnan Baltazar. Det är tur att han inte är kocken!

 Nej, här äter vi varsin enorm Biffstek med pommes frites, ris och sallad. Därtill svalkar vi oss med varsin god Superbock-öl.

 Efter denna goda måltid, ute i solen, är vi mogna att åka tillbaka till Silves igen! Nu uträttar vi inget mer idag!

190110 Torsdag Silves

Igår fick meddelande från Phil och Sandra att de lämnar Castro Verde idag, för att stanna ett tag på ställplatsen i Messines. Hur ska det nu gå med fotbollen i Castro Verde, undrar vi?

Eva och Errol tar en lång förmiddagspromenad, innan det blir för varmt för gossen. Vi går runt Silves utkanter och när vi just passerar förbi fängelset, ser vi en död Vit Stork, som ligger intill vägkanten. Det är ingen rolig syn! Nu blir vi lite ledsna! Silves är ju verkligen de Vita Storkarnas stad. De flyger hela tiden över våra huvuden och vi hör deras näbbklapper hela dagarna. De är lika vanliga i Silves, som Pilfinkarna är hemma i Hjo!

När vi kommer fram till Rio Arade är det lågvatten, men vi ser inga nya fågelarter idag. Där är mest Silkeshägrar och Gråhägrar, Rörhönor och Drillsnäppor.

Efter långpromenaden får Errol ta sin siesta hemma i Homer, medan vi går upp till Castellet för att göra en rundvandring samt besöka utställningen om de Iberiska Lodjuren. Utställningen finns också inne i Castellet.

Castellet härstammar från 1100-talet, men ser förmodligen helt annorlunda ut idag. T ex har Castellet idag 10 stycken torn, men ursprungligen fanns det bara 1 torn.

I ett av tornen finns en foto-utställning att se. Där visas tidiga svart-vita fotografier, bl a från borgens restaurering på 1930-talet. Här finns också ett foto från februari 1954 (Evas födelseår) där hela borggården och Castellet är täckt med snö! Det var klimatförändringar redan då!

På borggården finns ”Cisterna dos Caes” = ”Hundcisternen”. Här fanns en vattencistern, som försåg borgens innevånare med vatten. När man senare byggde ytterligare en cistern använde man istället ”Cisterna dos Caes” till att slänga ner strykarhundar i! Därav namnet! Hu, så hemskt! I slutet av 1100-talet lät man istället bygga en jättestor cistern, som sedan försåg hela Silves stad med vatten, ända fram till 1990-talet! Den rymde 1, 300 000 liter vatten och kunde försörja 1200 människor med vatten under ett helt år! Fantastiskt!

När vi sett oss nöjda på Castellet avslutar vi besöket med utställningen om de Iberiska Lodjuren. Lodjuren är utrotningshotade i Portugal, men finns dock ännu vilda i 2 habitat, varav det ena ligger mellan Castro Verde och Mértola. Där har vi åkt många gånger och sett alla varningsskyltarna för Lodjur, men vi har aldrig sett något Lodjur på riktigt. Nu jobbar man med att återinföra Lodjuren och bevara de som finns vilda. Det är en fin utställning!

Eftermiddagen avslutas med en stunds solnjutning, innan det är dags för Errols kvällspromenad i solnedgången!

190109 Onsdag Silves – Ferragudo – Silves

Frostnatt nr 4! Men, det blir snart nog strålande sol, som värmer så gott! Idag vill vi åka på utflykt, så vi kombinerar det hela med att också handla. Vi behöver köpa en ny säck med mat till Errol; mycket viktigt!

Vi ser att det finns ett Aldi i Lagoa, ett par mil bort, så vi sätter det som första mål för dagen. Strax intill Lagoa ligger Praia Caravoeiro och där har vi aldrig varit, så det får bli mål nummer två. Det visar sig dock vara ett helt felaktigt mål! Caravoeiro är ingen hit att åka till med husbil! Vi slussas in genom ett trångt centrum, ner till praian, där inga parkeringar finns. Praian är ganska liten, med höga, avskärmande klippväggar; det är småputtrigt, men helt olämpligt för en Homer. Vi bestämmer oss för att istället åka vidare till den lilla fiskestaden Ferragudo, som inte ligger långt därifrån.

Vi ställer Homer på strandområdet, nära Ferraugudos centrum. Där står många husbilar parkerade och ”inboade”. Så strosar vi genom stadens lilla centrum, följer fiskekajen och sedan vidare utmed stranden. Här står så många fricampande husbilar; så många fler jämfört med förra året. Det är en tråkig utveckling att se, tycker vi.

Vi har med oss varsin apelsin, som vi njuter av, nere på stranden. Errol visar inte alls någon lust att bada, trots att vädret är så varmt och skönt. Han lägger sig istället, brevid oss i sanden och vilar. Fiskebåtar kommer fullastade i rad, med flockar av Silltrutar omkring sig, på väg in mot Ferragudos fiskehamn. Vi ser en Gråhäger, som försöker jaga ikapp en Silltrut, som har en riktig godbit i näbben. Gråhägern misslyckas med sitt uppdrag och ger till slut upp och slår sig istället ner på relingen av en båt, tillsammans med ett gäng av Storskarvar.

Nu strosar vi sakta tillbaka igen till Homer och far tillbaka till Silves igen. Vi har njutit av en härligt, solig och lat dag i en underbar, portugisisk, genuin miljö. Vi känner oss bortskämda!

Tyvärr, träffar vi inte Ayra idag. Vi kikar efter henne, när vi kommer tillbaka från kvällspromenaden, men nej, hon är inte på plats! Vi hoppas vi ses en annan dag!

190108 Tisdag Silves

Frostnatt nr 3, även här i Silves! Det är skönt att ha värmefläkten på! Solen kommer snart nog fram och värmer oss från en klarblå himmel!

Vi tar och packar ryggsäcken med matsäck och hänger våra kikare om halsen, för att ge oss ut på vandring i Caniné-området, nära Silves. Det första vi får se, är till vår stora lycka, en flock med ett 20-tal Helena-astrilder, som flyttar sig omkring oss en lång stund! De är så otroligt vackra och lyser riktigt rubinröda i solljuset. När vi kommer upp på lite högre höjd, dyker Klippsvalorna upp; kraftfulla och kompakta; ibland med uppvisning av sina ”fönster” när de spärrar upp stjärten.

Vi strävar vidare upp till den gamla kvarnen, högst upp på en topp. Här får vi en underbar utsikt, vida omkring Silves. Sen fortsätter vi neråt igen, till floden, som inte har så mycket vatten just nu. Errol får i alla fall svalka sin tassar och ben samt dricka en slurk med vatten. Här slår vi oss ner på en stock och äter vår medhavda matsäck. Miljön omkring vattendraget är ganska sterilt och det är väl därför vi inte ser så mycket fåglar här. Vi har ändå, totalt sett ett 20-tal fågelarter under vår vandring. När vi avslutat måltiden, med varsin saftig apelsin, är det dags att strosa hemåt igen.

Nu vill Errol sova en stund och vi ta´r en gofika ute solen!

Errols kvällspromenad får en händelserik avslutning! När vi kommer tillbaka till vår boplats, får vi se hans gamla kärlek, Dalmatiner-flickan Ayra, som nosar omkring på grönområdet mittemot. De får båda två syn på varandra samtidigt och rusar i full fart fram för att hälsa och sedan är leken i full gång! Vilken lycka! Men, nu dyker det upp en rival på spelplanen! En herre, vid namn Snoopy, utmanar Errol till duell om den unga Ayra! Gissa vem som får lufsa därifrån, med svansen mellan benen? Jajamen Snoopy! Errol tar stolt sin Ayra med och bjuder henne på ett fågel-skelett, som han just hittat, till hundägarnas stora förtvivlan och ilska! Vi hundägare har dock fått en trevlig pratstund, under vovvarnas lek och duell. Dock berättar Ayras husse och matte att de tänker sälja sin lägenhet i Silves och istället hyra ett boende, i avvaktan vad som händer med Brexit. Kanske får de flytta till England, säger de? Nu faller mörkret så sakta över oss och vi bryter upp för att gå hem åt varsitt håll. Men, vi ses imorgon Ayra!