Nu har vi haft två helt underbara, högsommarvarma dagar i Castro Verde. Vi har bara softat, gjort ingenting utöver Errol-promenader, korta fotbollsmatcher, en massa grann-prat och en "Happy hour" igårkvällens sol, tillsammans med våra vänner.
Idag vet vi att vädret har ändrat sig och att det återgår till kyliga vindar med lägre dagstemperatur. Men, då kan vi också göra utflykter och fågelskåda igen.
När vi stiger upp på morgonen upptäcker vi att Errol har kräkts under natten, utan att vi har hört honom! Konstigt! Nåväl, det är bara att kasta ut mattor och städa upp eländet. Innan han ens hinner ut på morgonpromenaden, kräks han igen, helt tyst. Eva märker det inte ens, fastän hon är helt i hans närhet. Det ser ut att vara osmält mat och vätska som kommer upp. Eva får mer att städa, medan Björn och Errol går ut på morgonpromenaden.
När vi frukosterat och diskat kommer Carla och Isabelle och knackar på Homerdörren. ”Är ni redo för att följa med oss ut till Geraldos för att se på våra odlingar och era Apelsinträd, som vi planterat”? undrar Carla. Det vill vi självklart!
Det är kallt och blåsigt, så vi klär på oss rejält. Errol får också följa med ut till deras land. Vi frågar Isabella om hon hittat på något namn till stället och det gör hon genast, i sittande stund. Vi kallar den för Monte Santana; vilket bra namn! Santana är ju Telémacos och Carlas efternamn.
Så är vi framme! Carla och Telémaco tar på sig arbetshandskar och tar med en hink ner till odlingarna. Oj, vilket jobb de har gjort! Grävt upp flera stora land, där de planterat Bondbönor, Lök och Vitlök. De har upptäckt att det kommer larver, som äter på deras Bönblad och nu handplockar de bort larverna och slänger dem i hinken. Det är inte lätt att hålla larverna borta från dessa godsaker! Löken och Vitlöken har börjat att växa upp fint.
Handplockning av larver! |
Här är Evas Apelsinträd! |
Strax innan det är dags för fotbollsspel, gör Errol åter en tyst kräkning. Det förefaller att vara osmält mat och vätska. Nu vågar vi inte spela någon match idag! Eva går hem till Rob och meddelar detta. Han föreslår att vi istället ska gå en mycket kort promenad tillsammans, med hundarna, för att avleda deras fixering på fotbollsmatchen. Det är ett bra förslag! När vi gått halva sträckan av vår sedvanliga kvällspromenad, stannar Errol och gör två tysta kräkningar igen! Han ser eländig ut och visar att han vill gå hem, vilket vi självklart gör!
Väl hemma, beslutar vi att inte ge honom något mer alls att äta idag. Hur ska vi nu kunna äta något? Vi hade tänkt äta korv ikväll, men det går inte. Det är ju Errols favorit-smakbitar! Vi får stå på svältkur, hela familjen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar